Frågor och svar om vår debattartikel

Vi har fått många frågor angående vår debattartikel om separatorfilmstillverkning i Eskilstuna. Vi sammanställer här svar på de vanligaste frågorna.

Får en industri precis göra vad den vill? Nej. 

Men om en produkt eller komponent är kritisk för Sverige eller Europa, kan vi inte ha en miljölagstiftning som förbjuder produktion av denna komponent i Sverige. Kan vi inte producera komponenten i Sverige bör vi förbjuda produkten den ingår i. 

Ska man alltid få använda Metylenklorid? Såklart inte, om det finns bättre kemikalier för att ta fram denna komponent. 

Ska man få använda hur mycket Metylenklorid som helst? Inte det heller, utan komponenten ska framställas på bästa möjliga sätt, dvs finns det andra produktionsmetoder som minskar åtgången så ska såklart tillståndet endast ges för den här bättre metoden. 

Får fabriken göra vad den vill? Nej, verkligen inte. Har man fått godkänt och fått förtroende att använda farliga kemikalier så är det av yttersta vikt att man följer lagstiftningen och tillståndet till punkt och pricka. Man har även ett ansvar att utveckla verksamheten, bli bättre på miljöarbete, bättre på kvalitetskontroll, förbättra produktionsprocessen och att vara transparenta i hur man använder det förtroende man har fått.

Borde inte fabriken vara svensk eller europeisk? Ja, helst, vi i EU bör verkligen kunna ha hela kedjan inom Europa för att producera litiumbatterier. 

Borde man inte täta hålen i miljölagstiftningen och förbjuda användning av metylenklorid? Bara om man kan lösa produktion av högeffektiva batterier på annat sätt. Alternativt bör man samtidigt även förbjuda import av litiumbatterier. I dagsläget skulle det betyda slutet för elbilar, elcyklar och dagens mobiltelefoner. 

***

Debattartikeln, publicerad i Eskilstuna-Kuriren 8 januari 2026:

Förbjuder vi batteritillverkning i Eskilstuna – då måste vi också förbjuda importen

Eskilstuna vill vara en del av den gröna industriella omställningen. Här finns kompetens, industriell tradition och företag som vill investera i framtidens teknik. Därför är det djupt problematiskt när Senior Materials AB nu förbjuds att använda metylenklorid vid tillverkning av plastfilm till litiumbatterier – en komponent som är helt avgörande för att batterier överhuvudtaget ska kunna produceras.

Utan denna specialfilm finns inga litiumjonbatterier. Beslutet innebär i praktiken ett stopp för batterirelaterad produktion i Eskilstuna och i Sverige.

Det är här den avgörande frågan måste ställas: om vi i Sverige anser att denna tillverkningsprocess är för farlig för människor och miljö – hur kan vi då samtidigt acceptera att importera litiumbatterier som producerats med exakt samma metoder i andra länder?

Varför är riskerna oacceptabla i Eskilstuna, men fullt acceptabla när de sker någon annanstans?

Antingen är processen så farlig att produkten i sig bör förbjudas, eller så är den möjlig att hantera under strikta regler, modern teknik och effektiv tillsyn. Det går inte att både säga nej till tillverkning här och ja till fri import där samma risker bara flyttas utom synhåll.

Konsekvensen blir att Sverige exporterar miljöproblem och arbetsmiljörisker, samtidigt som vi importerar färdiga batterier och kallar det hållbar omställning. Det är varken konsekvent eller trovärdigt. Klimatet bryr sig inte om nationsgränser – och ansvar kan inte outsourcas.

För Eskilstuna handlar detta också om jobb, investeringar och framtidstro. När företag som vill producera strategiskt viktiga komponenter stoppas av regelverk som inte tar hänsyn till helheten, skickas en tydlig signal: utveckla gärna grön industri – men inte här.

Om Sverige menar allvar med elektrifiering, energilagring och konkurrenskraftig industri måste vi ta ansvar för hela värdekedjan. Det innebär höga krav på säkerhet och miljö – men också konsekvens. Ett alternativ är att tillåta kontrollerad tillverkning i Sverige. Ett annat är att införa importkrav eller importförbud för batterier som inte uppfyller samma standard.

Man kan inte både förbjuda produktion i Eskilstuna och samtidigt leva gott på resultaten av den produktionen någon annanstans.

Allt annat är symbolpolitik – och det har vi inte råd med.

Take Aanstoot, ordförande WePlanet Sverige (Svenska Ekomodernisterna)

Karolina Lisslö Gylfe, Generalsekreterare WePlanet International

Göran Falemo, vice ordförande WePlanet Sverige