Energisystemet

Synen på energi och hur vi använder den är en del av ekomodernismens kärna. Ekomodernismen ser tillgång till energi som en avgörande möjliggörare för rika liv. God tillgång på energi är därmed mycket positivt. Samtidigt finns stora problem i dagens energiproduktion. Utmaningen är att sluta använda fossila bränslen samtidigt som alla människor får tillgång till den energi de behöver. Ekomodernisterna menar att det är möjligt.

Pålitlig tillgång till energi är helt avgörande för det mesta vi människor tar för givet. Genom historien har det ofta varit just tillgången på energi som har begränsat människans möjligheter. I Sverige har energi i riklig mängd varit en självklarhet sedan mitten av 1900-talet. Men på många håll innebär fortfarande bristen på energi, och särskilt då el, en begränsning för människor i deras vardag. Nästan 800 miljoner människor saknar fortfarande el. Ännu fler har en opålitilig eltillgång eller tillgång till mindre el än de skulle behöva. En tredjedel av världens befolkning, 2,6 miljarder människor, eldar biomassa, fotogen eller kol för att kunna laga mat. Dåligt luft inomhus till följd av den här eldningen leder till att fyra miljoner människor dör varje år.

Kampen mot fattigdomen är beroende av att tillgången till modern energi fortsätter att förbättras. Samtidigt är energiförsörjningen också grunden för de utvecklade samhällena, där effektiva energisystem har gjort energin billig och tillgänglig i riklig mängd för alla.

ENERGIANVÄNDNINGEN MEDFÖR PROBLEM

Men energianvändningen har en baksida. Historiskt har den lett till avskogning, att valarna nästan utrotades i jakten på lampolja och till svåra problem med luftföroreningar. Det som nu överskuggar allt annat är att klimatet förändras i snabb takt. Energisystemet står för tre fjärdedelar av mänsklighetens klimatpåverkan. Mänsklighetens viktigaste utmaning de närmaste årtiondena är att få stopp på utsläppen, framför allt av koldioxid, för att försöka stoppa temperaturökningen. Hur energisystemet utvecklas avgör om klimatförändringarna ska kunna stoppas, men det avgör också om kampen mot fattigdomen ska lyckas.

Omkring 85 procent av den energi vi använder globalt kommer från fossila bränslen. All den energin måste ersättas samtidigt som människors tillgång på energi förbättras. De fossilfria energislagen måste byggas ut i en mycket stor skala och det måste göras fort.

SOL, VIND OCH KÄRNKRAFT KAN TILLSAMMANS KLARA UTMANINGEN

Det finns tre energislag som kan skalas upp i tillräcklig omfattning för att tillsammans lösa uppgiften – solenergi, vindkraft och kärnkraft. Utöver dem finns det fler energislag som kan bidra, särskilt biobränslen och vattenkraft. Men de är alla begränsade, både i hur mycket de kan expanderas och i var de kan användas.

Sol och vind är beroende av vädret och måste kompletteras med energilagring när de byggs i stor skala. Kärnkraften går att styra utifrån energibehovet. Det är det enda fossilfria kraftslaget som kan byggas var som helst, som kan byggas i stor skala och som är planerbart. Det ger den en viktig roll i klimatomställningen.

KÄRNKRAFTEN GÖR EN HÖG ENERGIANVÄNDNING I BALANS MED EKOSYSTEMEN MÖJLIG

Kärnkraften karaktäriseras av sin mycket höga energitäthet. Det enorma energiinnehållet i bränslet gör att kärnkraften har små anspråk på ytor och resurser i förhållande till andra energislag. Det ger den ett begränsat ekologiskt fotavtryck. Det är för att kärnkraften kan ge oss stora mängder planerbar energi med en begränsad miljöpåverkan som den är viktig för ekomodernister. Den som inte accepterar kärnkraften tvingas istället ge avkall på målen. De förslag som har presenterats för hur ett fossilfritt energisystem utan kärnkraft skulle se ut bygger på att människors energikonsumtion anpassas efter de väderberoende energislagen och att energianvändningen begränsas. Det skulle innebära stora förändringar den enskilda människans vardag och det får också effekter på hur samhället fungerar. Det skulle också innebära att vi i praktiken gav upp kampen mot fattigdomen. Alternativet är att istället ge avkall på klimatmålen genom att fossila bränslen används för att stötta den väderberoende elproduktionen. Det är också vad som händer runt om i världen där kärnkraft har stängts. Den ersätts så gott som alltid av väderberoende kraftslag som kombineras med naturgaseldning.

Ekomodernismen menar att alla människor har rätt att leva goda liv. Kärnkraften är en förutsättning för att det ska vara möjligt utan oacceptabla konsekvenser för klimatet och miljön.

ELEKTRIFIERINGEN BEHÖVER FORTSÄTTA

När man betraktar klimatomställningen mer i detalj blir vikten av fossilfri och skalbar el än tydligare. De tre skalbara energislagen – solenergi, vindkraft och kärnkraft – producerar i första hand sin energi i form av el, även om både solenergi och kärnkraft också kan producera värme. Förbränning av fossila bränslen ger värme. När denna förbränning nu ersätts av energislag som istället ger el behöver transportsektorn och industrin elektrifieras. Antingen görs elektrifieringen direkt, till exempel genom batteridrift av fordon, eller så görs den indirekt genom produktion av vätgas och andra fossilfria energibärare som i sin tur kan användas i industrin och transportsektorn. Vätgas och vidare framställning av ammoniak kan exempelvis, om de produceras fossilfritt, användas både för att driva fartyg och för att producera klimatneutralt konstgödsel, två verksamheter som idag har stora klimatavtryck.

Både den direkta, och särskilt den indirekta, elektrifieringen kommer att öka elbehovet kraftigt. Vätgas är enkelt att framställa men kräver stora mängder el. Enbart att ersätta de volymer vätgas som produceras inom EU idag med fossilfri vätgas skulle kräva tre gånger mer el än vad som används i Sverige under ett år. Om mycket mer vätgas ska produceras krävs stora energimängder.

God tillgång till fossilfri el skulle också ge möjlighet att framställa olika kolväten av vätgas och koldioxid. Sådana fossilfria bränslen – till exempel metan, bensin, diesel och fotogen – kallas elektrobränslen. De har den stora fördelen att de kan användas i alla de motorer som redan finns, då de kan göras kemiskt identiska med de motsvarande fossila bränslena. Den befintliga infrastrukturen kan då också i stor utsträckning användas. Biobränslen kan på motsvarande sätt ersätta fossila bränslen rakt av, och kan därför vara ett bra komplement eller fungera som en överbryggningslösning. Men det kommer inte att gå att producera biobränslen i den mängd som krävs utan att det får oacceptabla konsekvenser. Biobränslen är för ytkrävande för att ensamma kunna ersätta de fossila bränslena.

Elektrobränslen kan alltså på samma sätt som den övriga elektrifieringen bli en nyckel i klimatomställningen, men kommer att behöva produceras i mycket stor skala, och kommer därmed också att kräva stora mängder fossilfri energi.

OMSTÄLLNINGEN ÄR UTMANANDE MEN KAN LYCKAS

Energisystemet är nyckeln i klimatarbetet. Det är också blodomloppet i världsekonomin. Att byta ut det i det närmaste i sin helhet inom tre decennier är en stor utmaning, men det finns goda chanser att lyckas om de verktyg som finns används klokt.

Ekomodernisterna anser att:

• Användningen av kol, olja och naturgas behöver upphöra. Vi måste sluta använda dem både som bränslen och som råvara i industrin.

• Tillgång till modern energi, särskilt el, ska vara en självklarhet för alla människor.

• Kärnkraften, som det enda planerbara fossilfria energislaget som går att skala upp i stor skala, har – tillsammans med solenergi och vindkraft – en nyckelroll det framtida energisystemet globalt. På några få platser behövs den inte på grund av riklig tillgång på vattenkraft.

• Det behövs en storskalig produktion av fossilfria energibärare, vätgas, ammoniak och elektrobränslen. Den kommer att kräva mycket stora mängder el.